vad behöver du veta om csdd

CSDD är en förkortning av Directive on Corporate Sustainability Due Diligence – EU-kommissionens förslag till direktiv om tillbörlig aktsamhet för bolag i fråga om hållbarhet. Syftet med direktivet är att främja hållbarhet och ansvarsfullhet genom bolagets hela värdekedja. Syftet är också att säkerställa att bolaget beaktar mänskliga rättigheter och miljöaspekter i sin verksamhet och att skapa en gemensam standard inom EU.

Direktivet kräver att bolag har en process för så kallad due diligence, eller tillbörlig aktsamhet, på plats, bland annat för att kunna identifiera, förebygga och förhindra brott mot en rad internationellt etablerade bestämmelser om mänskliga rättigheter och miljö (så kallade negativa effekter) i sin värdekedja. I tillägg ska större bolag anta en plan för att säkerställa att deras affärsmodell och affärsstrategi är förenliga med Parisavtalets mål om att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5°C.

Bolagets ledning blir även föremål för en aktsamhetsplikt. Det innebär en skyldighet att beakta konsekvenserna av sina beslut för mänskliga rättigheter, klimatförändringar och miljö och andra hållbarhetsaspekter. Därtill ansvarar bolagets ledning för att införa och övervaka due diligenceåtgärderna samt att verksamheten anpassas utifrån due diligence-granskningen.

CSDD är relevant för såväl stora som små bolag

Enligt förslaget kommer två olika klasser av större bolag att omfattas: 1) Bolag med i genomsnitt fler än 500 anställda och en global nettoomsättning på över 150 miljoner euro; och 2) bolag med i genomsnitt fler än 250 anställda och en global nettoomsättning på mer än 40 miljoner euro, förutsatt att minst 50 procent av denna nettoomsättning genererades inom så kallade högrisksektorer. Högrisksektorer är bland annat textilindustrin och -handeln, jord- och skogsbruk, livsmedelsindustrin samt gruvbranschen och tillverkning av diverse metall- och mineralprodukter. Dessa tröskelvärden är föremål för politiska diskussioner, och bland annat föreslås en generell sänkning av tröskelvärdena till 250 anställda och en global nettoomsättning på mer än 40 miljoner euro.

Direktivet kommer att vara högaktuellt – på ett indirekt plan – även för mindre bolag. Skyldigheter för bolag som direktivet tillämpas på hänför sig inte bara till bolagens egna och deras dotterbolags verksamhet utan även till den så kallade värdekedjan, det vill säga aktörer som bolaget har en etablerad affärsförbindelse med. Mindre bolag (även om de inte själva faller inom tillämpningsområdet) som till exempel är underleverantörer till större bolag kan därför komma att bli föremål för hållbarhetsgranskningar och kan förvänta sig att större bolag ställer hållbarhetskrav på verksamheten. Vi förutspår att detta innebär ett nytt, centralt element i samarbetet mellan bolag.

Due Diligence

Due Diligence-skyldigheten innebär att bolag ska införa en rad åtgärder och processer för att kartlägga och följa upp negativa effekter på mänskliga rättigheter och miljö:

• Upprätta interna policyn om due diligence.

• Identifiera faktiska eller potentiella negativa effekter.

• Förebygga och begränsa potentiella negativa effekter, säkerställa att faktiska negativa effekter upphör och minimera omfattningen av dessa.

• Inrätta och upprätthålla ett klagomålsförfarande för faktiska eller potentiella negativa effekter.

• Övervaka effektiviteten i policyer och due diligenceåtgärder.

• Offentligt kommunicera om due diligence-åtgärder.

Värdekedja och etablerad affärsförbindelse

Bolagets skyldigheter enligt direktivförslaget hänför sig i betydande grad till verksamhet i värdekedjan som utförs av aktörer som bolaget har en etablerad affärsförbindelse med. Värdekedjan har en bred innebörd och innebär i korthet verksamhet som anknyter till ett bolags produktion av en vara eller tillhandahållande av en tjänst, inklusive utveckling, användning och avyttring i tidigare och senare led (upstream och downstream) genom bolagets etablerade affärsförbindelser. En etablerad affärsförbindelse innebär bland annat affärsavtal, finansierings- eller försäkringsavtal och annan affärsverksamhet med anknytning till bolagets produkter eller tjänster som förväntas vara varaktig (och inte utgör en försumbar del av värdekedjan).

Risk för skadeståndsansvar och böter

Den nationella tillsynsmyndigheten föreslås få befogenheter att utdela böter och vidta andra administrativa åtgärder vid överträdelse av bestämmelserna. Böterna ska vara effektiva, proportionella och avskräckande och baseras på bolagets omsättning, men någon specifik storlek på böterna har inte angetts i EU-kommissionens förslag. Grunderna för att dela ut böter och deras storlek är dock föremål för politiska diskussioner och kan komma att ändras . Därtill avser man att säkerställa att offer för negativa effekter får skadestånd av bolaget om bolaget har underlåtit att följa direktivets bestämmelser.

Som en indirekt konsekvens bedömer vi att berörda parter i ökande grad kommer att försöka avtala om den inbördes ansvarsfördelningen för överträdelser. Därför kan till exempel en underleverantör, även om den inte själv är föremål för CSDD, bli ersättningsskyldig gentemot en annan aktör på grund av avtal.

Förbered er redan nu

Förslaget förväntas bli föremål för politisk dragkamp inom Europaparlamentet och Europeiska rådet (bland annat avseende vilka bolag som bestämmelserna omfattar, vad som utgör en värdekedja och ett etablerat affärsförhållande, vilka negativa effekter som omfattas, finansmarknadsaktörers ställning och sanktioner). Det kan medföra ändringar i den nuvarande lagtexten. Vi noterar att det förslag som kommer att behandlas av Europaparlamentet i början av juni innehåller mer långtgående förpliktelser än EU-kommissionens version. Direktivet förväntas dock bli antaget under 2024. Därefter följer en period på två år inom vilken medlemsstaterna ska implementera direktivet. Lagstiftningen ska därefter börja tillämpas i omgångar, men hur den slutgiltiga tidtabellen blir klarnar först efter att direktivet antagits.

CSDD är ytterligare ett betydande bidrag till det numera omfattande lapptäcket av hållbarhetsrelaterad reglering. Bolag bör redan nu förbereda sig för effekterna av direktivet (oberoende om bolaget omfattas direkt eller indirekt). Det är viktigt att alla bolag utnyttjar den tid som återstår och bland annat vidtar följande åtgärder:

• Utreder om verksamheten faller inom direktivets ramar.

  • -Uppnår bolaget tröskelvärdena? -Inom vilken sektor är bolaget verksamt?

• Identifierar vilka samarbetspartners som direktivets bestämmelser kan tillämpas på.

  • - Vilka samarbetspartners jobbar bolaget med?
  • - Inom vilka branscher och var verkar samarbetspartnerna?

• Utvärderar förutsättningarna att leva upp till de krav som direktivet ställer.

  • -Kartlägg hur bolagets produkter/tjänster produceras.

• Ser över avtalsförhållanden med samarbetspartners.

  • -Kartlägg hur ansvaret fördelas parterna emellan.
  • -Vad är bolagets ansvar?

• Säkerställer att försäkringar täcker eventuellt ansvar.

Tobias Björkström Legal Counsel Tfn. + +358 50 5925 666 tobias.bjorkstrom@fi.ey.com

Artikeln publicerades först av Österbottens handelskammare