arbetsföras mängd minskar i de små kommunerna

Länsi-Uusimaa Premium 25.7; Kirjoittajavieras Tommi Knaapinen | Työikäisten määrä vähenee pikkukunnissa | Pääkirjoitus & mielipide | Länsi-Uusimaa (lansi-uusimaa.fi)

Den allmänna urbaniseringstrenden och den ökande medelåldern hos befolkningen ställer mindre städer och kommuner inför nya utmaningar. När befolkningen flyttar till större städer, kämpar mindre orter för att behålla sin befolkningsbas och sin arbetsföra befolkning. Vid Hangö 150-års livskraftseminar hörde vi konsultföretaget FCG.s bedömning att Hangö om 16 år kan ha upp till 1500 färre invånare om den nuvarande demografiska utvecklingen fortsätter. Antalet arbetsföra personer minskar i samma takt.

Samma trend plågar flera kommuner i Västra Nyland, vilket skapar påtryckningar på den lokala livskraften och tillgången till tjänster. Betydelsen av attraktions- och hållkraftsfaktorer blir allt viktigare i denna situation. Utveckling av utbildning och kompetens är en av de mest centrala hållkraftsfaktorerna när barnfamiljer överväger sin bostadsort. Kvalitativ grund- och gymnasieutbildning samt möjligheter till livslångt lärande kan bromsa ungdomars flytt till huvudstadsregionen. Å andra sidan har främst högskoleorter ökat sitt invånarantal.

Till exempel i Hanko finns det i framtiden en verklig risk att det efter grundskolan inte är möjligt att fortsätta sina studier i närområdet ens på gymnasienivå, vilket kan leda till en allt snabbare utflyttning av unga från staden. Samarbete mellan företag och utbildningsinstitutioner, som med Luksia, kan erbjuda nya möjligheter. Digitala lärmiljöer möjliggör redan nu studier från hemkommunen. Även om skolans fysiska lokaler inte är nära, kan företagssamarbete ersätta en stor del av den nuvarande närundervisningen. Detta ger ett alternativ för unga och vuxenstuderande att stanna kvar i sin hemort och minskar trycket på att flytta.

För mindre städer blir det också aktuellt att överväga att slå ihop gymnasier och yrkesskolor till en enhet. Detta skulle effektivisera resursanvändningen och erbjuda mer varierade utbildningsmöjligheter för studenterna. Samarbete mellan olika utbildningsnivåer och -former skulle skapa flexibla studievägar som bättre svarar mot arbetslivets behov och attraherar tillräckligt med studenter. Konkurrensen mellan regionerna om minskande resurser, särskilt humankapital, ökar och hårdnar. Regionerna differentieras baserat på sina egenskaper och läge till växande, anpassningsbara och krympande områden. Våra städer i regionen har fortfarande möjlighet att med sina långsiktiga beslut påverka vilken kategori vi tillhör i framtiden.

Kirjoittaja on Länsi-Uudenmaan kauppakamarin toimitusjohtaja ja aluekehitykseen keskittyneen yhtiön hallituksen jäsen.