Riksväg 25 behöver en gemensam regional projektledare

I den högsta prioritetsklassen finns de viktigaste vägprojekten, för vilka beslut kan fattas under programperiodens första år. Anledningen till att riksväg 25 inte placerats i den högsta klassen är att den lokala beredskapen ännu inte är tillräcklig för att projektet ska kunna genomföras.

Varför är det så? Arbetet med projektet har pågått i flera år. Näringslivet har länge betonat riksväg 25:s betydelse för Hangö hamn, industrins transporter och arbetspendlingen. Nu ser även staten vägens kritiska betydelse med tanke på försörjningsberedskapen och den militära rörligheten. I Trafikledsverkets investeringsprogram uppgår delprojekten i den första fasen av riksväg 25 mellan Hangö och Mäntsälä till sammanlagt 118 miljoner euro. Det som bromsar projektstarten är dock att vägplanerna saknar vissa kommunala beslut, att de ännu inte har vunnit laga kraft och att detaljplaneringen till vissa delar fortfarande är ofullständig.

Ur handelskammarens perspektiv finns det en tydlig huvudorsak. Projektet har drivits fram kommunvis och i olika etapper. Resultatet är en splittrad utveckling där arbetet går framåt en korsning i taget. Ingen har haft ansvar för att långsiktigt samordna planerings-, planläggnings- och tillståndsarbetet över kommungränserna. I praktiken sköter alla detta vid sidan av sina ordinarie arbetsuppgifter. Därför befinner sig helheten fortfarande i startgroparna, trots att enskilda delar har förts framåt.

Statlig finansiering går till projekt som är färdiga att genomföras. Färdiga projekt går före sådana som fortfarande är ofullständiga. Om vi vill få riksväg 25 placerad i den högsta prioritetsklassen måste vi göra det enkelt för beslutsfattarna att fatta beslut.

Jag föreslår därför att en gemensam projektledare utses för att säkerställa genomförandet av den första fasen och påskynda projektstarten. Projektledarens uppgift skulle vara att driva planerings- och tillståndsprocesserna över kommungränserna och i ett ändamålsenligt tempo, så att projektet är genomförandeklart när nästa finansieringsmöjlighet öppnas. Kostnaden är liten jämfört med vad vi förlorar om investeringen på 118 miljoner euro återigen skjuts fram med flera år.

Viljan finns och erkännandet har kommit. Nu behövs en gemensam projektledare som för arbetet i mål.

Tommi Knaapinen
Verkställande direktör
Västra Nylands handelskammare