Utbildningen möter framtiden – borde läroanstalter slås samman?
Många läroanstalter kämpar med att få tillräckligt många studenter till sina olika examensprogram, skriver Tommi Knaapinen, verkställande direktör för Västra Nylands handelskammare.
Under samtal jag haft i början av sommaren med ledningen för tre olika yrkeshögskolor har liknande utmaningar kommit upp. Yrkehögskolornas roll, ekonomisk styrning och campusens framtid är frågor som engagerar hela utbildningssektorn.
Det är tydligt att hybridmodellen och distansstudier har medfört förändringar som påverkar både campusens attraktionskraft och läroanstalternas ekonomi. Många läroanstalter kämpar med att få tillräckligt många studenter till sina olika examensprogram. Eftersom en stor del av finansieringen baseras på antalet avlagda examina, har det blivit allt viktigare att behålla studenterna inom utbildningen och säkerställa att de tar examen i tid. Detta har ökat konkurrensen mellan läroanstalterna om studenter, skapat överlappningar inom populära studieinriktningar och lett till ekonomiska utmaningar för läroanstalter med en tydlig specialiseringsprofil.
Samtidigt är det värt att notera att utbildningsnivån bland den arbetsföra befolkningen i Finland ligger under EU-genomsnittet när det gäller andelen högutbildade. Med tanke på detta borde vi snarare stärka utbildningssystemets genomslagskraft – inte upprätthålla överlappande strukturer. Även förändringar i befolkningsstrukturen och den låga nativiteten bidrar till att antalet studenter minskar i framtiden, vilket skapar ett behov av att kritiskt granska hela nätverket av läroanstalter.
Dessa samtal väcker hos mig en oundviklig fråga: borde vi i Nyland inleda en diskussion om att slå samman vissa läroanstalter – eller åtminstone konkret fördjupa samarbetet, särskilt inom administration och gemensamma resurser? I Tammerfors har yrkeshögskolorna framgångsrikt slagits samman till en helhet som kan erbjuda ett mångsidigt utbildningsutbud, inklusive examina inom mer specialiserade områden. Tammerfors breda utbud och attraktionskraft lockar studenter från gymnasier och yrkesskolor även från andra delar av landet. Men vem vågar ta initiativ till en liknande sammanslagningsdiskussion i Nyland?
Att utveckla samarbetet och strukturerna är inte ett självändamål, utan ett verktyg för att säkerställa utbildningens kvalitet, regionens attraktionskraft och tillgången på framtida kompetens. Nu krävs mod att se helheten och fatta beslut som gynnar både studenterna och hela Nylands livskraft på lång sikt.
Skribenten är verkställande direktör för Västra Nylands handelskammare.
