Låt inte Bottniska viken frysa fast

”Alternativkostnaden i situationer där utrikeshandeln blir lidande på grund av bristfällig isbrytning är hög.”

Närmare 85 procent av Finlands utrikeshandel sker via fartyg. För att flödet av varor ska löpa behövs isbrytare som garanterar att farlederna är farbara året runt. Mardrömsscenariot är att fartygen inte kan ta sig till och från hamnarna under de kallaste vinterveckorna. Det är ett faktum som inte kommer att förändras även om temperaturen stiger som en följd av klimatförändringen.

Finska Arctia opererar i dag åtta isbrytare och har en god kapacitet att utföra sitt uppdrag. Slitaget på fartygen är ändå hårt och en process för att skaffa nya isbrytare har startat. Finland och Sverige går i den här frågan hand i hand och planerar för en gemensam anskaffning där Sverige beställer sammanlagt tre isbrytare och Finland två. Inga slutliga beslut om att beställa isbrytarna har ännu fattats.

Brukstiden för en isbrytare är cirka 50 år och investeringskalkylen bör göras utifrån de beräknade årliga kostnaderna. Eftersom isbrytarna används under en lång tid är det viktigt att fartygen utrustas med den modernaste och pålitligaste tekniken. Det gäller framför allt möjligheterna att uppdatera tekniska lösningar senare och miljöaspekter där valet av drivmedel är en central fråga. Underdimensionerade eller oflexibla lösningar kan bli kostsamma längre fram. Alternativkostnaden i situationer där utrikeshandeln blir lidande på grund av bristfällig isbrytning är hög.

En gemensam isbrytaranskaffning mellan Finland och Sverige behöver koordineras och planeras noggrant. Trots att förvaltningen och beslutsprocesserna är konstruerade enligt samma modell i båda länderna finns ändå många fallgropar på vägen, bland annat när det gäller tekniska specifikationer och myndighetsstyrning. Samtidigt är synergierna stora eftersom toppmoderna isbrytare är avancerade och ger möjligheter till samarbete inom forskning och utveckling.

Det tar fyra till fem år att bygga en isbrytare efter att byggbeslutet har fattats. Alla berörda parter gör klokt i att engagera sig i tid eftersom det är ytterst dyrt och komplicerat att göra ändringar i det skedet när ritningarna och de tekniska specifikationerna är klara och produktionen är på väg att köra i gång.

I Sverige är behovet att förnya isbrytarflottan ännu större än i Finland. De svenska isbrytarna är slitna och sannolikheten för att farlederna ska vara tillgängliga i alla situationer försämras för varje vinter som går. De stora industriella investeringar som görs i norra Sverige ställer högre krav på tillgängligheten till hamnarna i norr. Miljöaspekten blir också allt viktigare eftersom gamla isbrytare förorenar avsevärt mycket mer än moderna fartyg.

Finland och Sverige hör till de få länder i världen som gemensamt har den tekniska kompetensen att bygga isbrytare. Isbrytarna har också en tydlig försvarsmässig dimension vilket ytterligare stärker argumenten för att de återstående besluten om en gemensam anskaffning görs i rask takt i båda länderna.

Juho Romakkaniemivd för Centralhandelskammaren

I DAG  PREMIUM, Hufvudstadsbladet

 Dela på Twitter Dela på Linkedin Dela per e-post