I slutet av året offentliggjorde Europakommissionen ett förslag till en ny förordning för de europeiska transportnätverken (TEN-T). För Finlands del är förslaget betydande när det gäller Finlands nåbarhet, minskande av trafikens kolutsläpp och för fungerande logistiska transportkedjor.

Med lagförslaget knyter man inte bara ihop EU medlemsländerna med hjälp av infrastruktur för trafik utan det handlar också om hur väl Finland kan utnyttja EU finansiering för nationella trafikprojekt. Koronapandemin påminde oss om att ett europeiskt transportnätverk är mycket betydelsefullt för ett medlemsland som Finland och dess nåbarhet.

Finland bör sträva till att uppfylla de skyldigheter som finns i TEN-T nätet fram till 2030. I Finlands intresse har varit att vara en del av de europeiska transportnätverk, för vilka EU ålagt krav och vidd. Nu behöver vi klara planer om hur man ska uppfylla de föreskrivna kraven och hur man utnyttjar den EU finansieringshjälp som man får för hemlandets infrastrukturprojekt.

Det är klart att man i ett glesbebott land i Norden med långa avstånd behöver lösningar som passar oss, men det betyder inte att Finland skall dra sig undan. ITEN-T nätet har förutom EU finansieringsaspekten också betydande roll i att främja den interna marknadens funktion och Finland får inte bli utanför den här utvecklingen. Vi kan i Finland, om vi så önskar, besluta att vi inte vill utveckla europeiska transportnäten tillsammans med andra medlemsländer men frågan är om det skulle vara ett så klokt beslut.

För att mera kunna utnyttja EU finansieringen måste vi vara ute i god tid. I Europa finns flera lyckade exempel på ett lyckat utnyttjande av EU pengar. Danmarks och Sveriges gemensamma bro är ett utmärkt exempel på hur europeiska stater sammanförts och hur den interna marknadens funktion underlättats med hjälp av infrastruktur. En snabbare tågförbindelse, från fem timmar till under tre timmar, mellan Madrid och Barcelona, förverkligades också med TEN-T finansiering.

Enligt Västra Nylands handelskammare hör Hangö banan och Hangö hamn nu till TEN-T övergripande nätet. Hit kommer också Ingå hamn att anslutas. Hangö hamns status bör i samband med det höjas till TEN-T stomnät. Som en del i denna plan stöder sig Hangö hamn på Helsingfors-Vanda flygfält, Helsingfors-Åbo E18 TEN-T stomnäts huvudled och på Ring V utvecklingszon mellan Hangö och Borgå. Dessa zoner är en väsentlig del av vårt TEN-T nät, vars grenar sträcker sig både till norr och till östra gränsen.

Under de senaste åren har Hangö hamns trafik ökat till 6 miljoner ton. Varutransporternas långtradarmängd når redan upp till en nivå på 250 000 bilar per år och ökningen ser ut att fortsätta också framöver. Om man mäter trafikens värde växer betydelsen ännu mera eftersom de mest brådskande, värdefulla och farliga transporterna sker på gummihjul. Hangö betjänar mycket brett Finlands exportindustri och handelns logistik. Orsakerna är självklara och deras inverkan försvinner inte, tvärtom ökar de. För det första utgör en god placering grunden, Hangö udd är en brygga till Östersjön och ett sydligt, isfritt hav ökar också på leveranssäkerheten. För det andra går den snabbaste havstransportrutten från Hangö till övriga Europa. Den tredje positiva faktorn som inverkar är båttrafikens förbindelsetäthet till ändhamnarna. Det skapar en ojämförbar möjlighet att använda följande fartyg om det uppstått en distraktion i den inhemska logistiken. För det fjärde ger elektrifieringen av Hangö banan ur klimatsynvinkel bättre möjligheter till ännu förmånligare järnvägstransporter.

Den senaste tiden har man både i Finland och EU konstaterat förändringar i säkerhetsfaktorerna. Under Pandemin har Hangö hamn blivit en livsviktig knutpunkt i säkrandet av försörjningstryggheten.  Det spändare säkerhetspolitiska läget på Östersjön och utvecklandet av Hangö hamns verksamhet utgör nuförtiden också en försvarspolitisk aspekt.

Vår exportindustris mellaneuropeiska konkurrenter har tack vare korta transportsträckor mycket bättre logistiska förutsättningar. Det är klart att ett glesbebott nordiskt land med långa avstånd behöver en rutt via Hangö hamn för att jämna ut situationen med övriga Europa. Det lönar sig att investera i detta med finansiering både från Finland och EU.

Fördelarna med klimatpåverkan, logistikkostnaderna och nåbarheten uppnås, vår konkurrensförmåga förbättras, medverkan i EU infrastrukturen för trafik effektiveras och blir tätare. Finland kommer att bli en ännu fastare del i EU nätverket då Hangö hamn knyts till EU:s TEN-T stomnät.

 

Eero Hettula, verkställande direktör, Västra Nylands handelskammare

Päivi Wood, ledande expert, transport- och näringspolitik, Centralhandelskammare