Bort från gatorna och börja studera

Vi har under de senaste dagarna följt med ett speciellt skådespel från ett land, som anser sig vara en förebild för den fria världen, som beskyddare eller väktare. Vi är nöjda eller missnöjda beroende på hur vi ser på saken. Bakom kulisserna sker hela tiden saker, som vi ingenting vet om. Ingen torde vara särskilt glad över det pågående skådespelet.

I Finland är vi säkra på att saker här sköts bättre än annanstans –  jämlikt, rättvist och ärligt. Vi ljuger inte, vi retar inte varandra och vi brukar inte våld. Felfria är vi inte!

I en demokrati väljer vi tillsammans målen och vägen vi ska gå. Ändå har hos oss redan utvecklats grupper med osynliga unga som tappat framtidstron. Varifrån kan detta härröra sig? I Finland behandlas människorna jämlikt. Dessa personer känner inte så. Den här känslan kommer åtminstone delvis av brist på respekt och stereotypa antaganden. Biden som valts till USA:s president hade i Finland hört ordspråket: “Som man ropar i skogen får man svar”.

I Finland kan vi erbjuda alla meningsfullt jobb. Det möjliggör ett typiskt finskt liv i våra förhållanden och vår kultur. T.o.m under coronakrisen har man i många företag anställt personal och det råder brist på kunnig arbetskraft. Vet de osynliga ungdomarna om dessa möjligheter. Säkert har man informerat dem sakligt om utbildningens betydelse och möjligheterna att utbilda sig. Man måste gripa den möjligheten.

En fri människa kan göra val men få är oberoende. De ekonomiska faktorerna, hem och familj, vänkrets, omgivningen, kulturen, sätt och vanor samt mycket annat formar och ledsagar människan på olika sätt. Vår teoretiska jämlikhet och rättvisa förverkligas i praktiken inte för de människor som skiljer sig från massan. Enbart förståelse och pajande på huvudet hjälper inte men våra gränser bör inte heller stängas för människor som försöker ta sig hit. Det här är lätt att förstå med ett scenario om framtiden – vi tillåter ingen invandring på några som helst grunder. Hur ser Finland då ut 2050 och hurudana förhållanden skulle här vara efter ett sådant beslut. Jag tror verkligen inte att det skulle vara ett gynnsamt beslut. Knappast skulle vi hitta oss bland de ledande teknologiska staterna.

Alternativ till att hänga på gatorna och till ett oroligt liv erbjuds alla under livets gång. Dessa möjligheter till val bör respekteras och man bör välja en väg enligt de normer som för fram till målet. Varifrån kommer pratet om osynlighet, alla har vi gjort val flera gånger i livet. Då vi väljer har vi alltid en utsikt framför oss, den kan vara dimmig, men ändå. Ansvar bör man ta för sina egna beslut, då har man egen frihet, jämlikhet och rättvisa och oberoendet växer märkbart.